I hembygdsföreningens verksamhet ingår två byggnader, Rullesås gamla skola och Skattegården.

RULLESÅS SKOLA

I Sandhems socken hade intill år 1862 inte funnits något särskilt skolhus utan barnundervisningen hade, sedan 1842 års stadga angående folkundervisning tillkommit, bedrivits dels ambulatoriskt, dels i sockenstugan och i tingshuset i Slättäng. Genom donationsbrev av den 3 apr. 1862 hade patronerna Johannes Lindberg på Dintestorp och Claes Berglund på Tunarp erbjudit sig att på egen bekostnad uppbygga skolhus vid Härstorp och Sjöbacka, bl.a. på villkor att sockenmännen själva uppförde mindre skolbyggnader  vid Rullesås och Osbacken. Den frikostiga gåvan, som även innefattade andra förmåner för skolväsendet, accepterades tacksamt den 11 apr. samma år. Vid Rullesås hade gårdens ägare, häradsdomare Anders Johansson, ställt en tomt till förfogande.

Av en ren händelse har omständigheter rörande skolhusbygget i Rullesås kommit att bevaras till eftervärlden. Vid en renovering av fastigheten Åsenhöga vid Sjövik år 1979 påträffades nämligen i trossbotten kladdpapper med räkenskaper över skolbygget här. De utvisar, att hemmanen inom socknens södra del tillskjutit c:a 800 riksdaler riksmynt till bygget, vilket är 46 rdr per helt hemman och i proportion därtill för större eller mindre gårdar, att ett 30-tal torpare  betalt omkr. 100 rdr i stället för att göra dagsverken och att de som deltagit i arbetet ersatts med 75 öre per dag. Byggmästaren hette S. Johansson. Hallgren i Halleberg, Kölingared, var muraren, Johan Håkansson i Ljungrydet snickrade och Carl Eriksson hade sprängt sten till stenfoten och Johan i Stensholmen kilat stenarna. Alla dagsverkarna är nämnda vid namn, t.o.m. gummorna som plockat mossa till trossningen.

År 1873 reparerades och tillbyggdes huset med två rum åt vägen till och en stenmur lades kring tomten av soldaten A. Bolin från St.Gölhult med Frans Josefsson på Mon som medhjälpare.

Till skolhusbygget hade virke körts fram av bönderna, tegel köpts från Gimmene och Eskhult, kalk från Kavlås, sågspån från Öjaforsen och spik beställts på Ryfors och smide utförts på Skeppsholmen. En trädgård anlades.

I början av 1920-talet byggdes en frontespis och övervåningen inreddes. Dessförinnan hade ett s.k. avklädningsrum för skolbarnen kommit till.

Av inventarierna i skolsalen tilldrar sig den magnifika piporgeln det största intresset. Den är byggd för skolan 1877 av orgelbyggmästare Johansson i Skog, Liared. Nermonterad på 1940-talet återuppsattes den, sedan hembygdsföreningen på 1960-talet fått huvudmannaskap för byggnaden. I skolsalen förvaras bl.a. skolmatriel från socknens år 1960 nedlagda skolor, såsom böcker, planscher och kartor. Här hölls alltså skola i nästan 100 år.

Lärare var under första tiden Carl Andersson, sedan Alfred Törnqvist 1873-1905 och hans dotter Anna, g. Fredriksson, 1005-1938 samt Berta Peterson 1939-1958 och vikarier för henne intill 1960.

Här står nu tiden stilla. Många har sagt sig minnas sin skola med tacksamhet.

K.F.